När vi har utfört en handling tillräckligt många gånger och fått belöning för den övergår den från att vara en målinriktad och medveten handling till att bli en reflex. Sådana reflexer är praktiska i många sammanhang. Reflexer går i trappor, kör bil och på detta sätt erbjuder de en rationaliseringsmöjlighet.
När vi är stressade tenderar vi att rationalisera tillvaron genom att överföra allt fler handlingar till reflexer vilken i någon mån kan vara praktiskt men som också innebär att en allt större del av vårt beteende övergår från att vara medvetna handlingar till att bli omedvetna reflexer.
Kulturen och dess normer påverkar och hindrar
Sociala varelser behöver vi kunna fungera tillsammans. Därför belönar gruppen eller företaget konformistiska attityder och beteenden som är önskvärda eller acceptabla socialt sett och innebär en slags belöning som betyder att handlingar övergår till reflexer.
Konsekvensen av detta blir att vi har fått ett stort mått av ”LYDNAD”, en benägenhet att svara ”ja” till anspråk på tid från andra. Detta kallas för lydnadsreflexen och gör det svårt att säga ”nej” även till sådant som vi själva anser vara mindre väsentligt.
Lydnadsreflexen sitter ”i väggarna” i företag och organisationer
Leckne & Partners har särskilt intresserat sig för hur chefer som förebilder kan påverka lydnadsreflexen och andra delar av kulturen sk ”normer” som hindrar effektivitet.
Man skall t ex vara vänlig, serviceinriktad och förekommande mot chefer och medarbetare oavsett konsekvenserna för det egna arbetet. Om vi inte beter oss enligt normerna är vi fyrkantiga och samarbetsovilliga eller problematiska.
Här kommer modet in som en viktig egenskap hos en bra chef, vi behöver våga gå emot normerna som är destruktiva för hela organisationens effektivitet.
Det betyder till en början förvåning, irritation och besvikelse. Så först efter ihärdigt mod finner vi som chefer att det kan vara praktiskt och bra att alla har rätten att säga nej och när det har blivit en ny norm har organisationen fått en utvecklad företagskultur.
Vi behöver också bli medvetna om våra egna reflexer och hur de saboterar vår prioritering.
Du vet att en dator är dubbelt så snabb och kostar hälften så mycket var 18e månad. Det är vad man brukar kalla Mohrs lag, ett mått på den tekniska utvecklingen. Tyvärr är den mänskliga utvecklingen inte så snabb. Roberto Assagioli, Psykosyntesens grundare beskriver klyftan så här:
Men om han var Platon eller Marcus Aurelius och vägrade låta sig bländas av den avancerade teknikens materiella underverk. Och om han granskade människans villkor noggrannare, skulle de första intrycken efterträdas med en djup avsmak. 
Om ledaren inte hade funnits hade det inte hänt.
Lecknepartners Blog 
