Flyt på hästryggen till nytta för chefer?

Idag vill jag referera till hur ledarskap i olika miljöer kan utveckla ledare och ledarskap. hw10

Genom en kommentar och en fråga i ett inlägg fick jag möjlighet att uttrycka hur ridning kan utveckla ledarskap som kan flyttas till arbetslivet.

Nu hoppar vi direkt till kommentaren:

Dels pga av det du uttrycker som är insiktfulllt och dels för att jag tror mig känna till något om det naturliga sättet att rida. Min dotter har upptäckt hur det funkar och mitt sätt att beskriva det är att hon använder tankens kraft och får kontakt med hästen med en slags ömsedig respekt där hon är ledaren och hästen tillåter sig att bli ledd med små och subtila medel.

En medveten närvaro där de båda är “samma kropp” och känner på sig “vad som vill hända”.

Flummigt? Kanske för några. Men för andra som upplevt det, är det flow där gränserna suddas ut vad som är rätt och fel, för och emot osv. Här finns fler exempel om det perfekta åket i skidor, ett fotbollslag som tillfälligt uppnår enastående resultat när de höjer sig från att  vara individer till att lyfta som team. Det är svårt att förklara och förstå trots att det händer. Jag och mina företag studerar och tränar ledare i näringslivet att skapa med flow och det skiljer sig marginellt för sportvärlden. Natural horsepower leadership är en sådan metod, som du kanske känner till, där man använder hästen för att spegla ens intention och varande. Mycket förvånande för många och utvecklande för chefers personliga ledarskap. En annan metod är individuell coaching med inre utveckling, läs mer här om du är intresserad.

Hur skulle det se ut med en coachande ridlärare?

Nu till svar om hur ett coachande ledarskap skulle kunna se ut i ridboxen.

Jag ser framför mig att ridläraren relaterar till sin elever och hästar som fulla av potential som håller på att förverkligas. Ett förhållningssätt där växt kan ske.

Coaching handlar bla om att locka fram potential och egna lösningar. Det man kommer på själv gör man i större utsträckning än det som någon att gett order om.

Det betyder att ledaren skall genom instruktioner och på annat sätt skapa situationer där eleven kan hitta egna lösningar. Till skillnad från instruktioner som “talar om” hur man “ska” lr “måste” göra för att det är “rätt”. Även om det finns kunskap om vad som är gynnsamt i många lägen.

Några av de beteenden som utmärker coachande ledarskap är kraftfulla frågor, aktivt lyssnande, stärkande feedback och kraftfulla delningar. Jag skriver mer om dem på annat håll.

Sedan finns förstås frågan om “varför” eleven rider och då kommer man in på inspirande mål och kraftfulla resultat. Om ridläraren kan locka fram en vision, som eleven kan gå upp till på morgonen till varje dag, då är det klart att det gör skillnad vs bara ”gå och rida”. Denna coaching för att skapa en personlig vision för elevens enatstående ledarskap på hästryggen görs utanför ridboxen i korta och ikraftsättade möten.

Detta är min idé om hur det skulle kunna se ut – berätta vad du tänker om det!

Annonser

Etiketter:

6 svar to “Flyt på hästryggen till nytta för chefer?”

  1. byggblasket.se Says:

    Jag tycker ovastående är mycket bra jämföreleser med ledarskap i arbetslivet. Jag tänker då främst på ledarskapet över djur – det behöver inte vara så komplicerat som man ofta gör det till. Själv har jag mycket erfarenhet av kundar, hundträning, flockbeteende (vilket ju även vi människor inordnar oss under). Kommunikation mellan hundar i flock sker inte via verbala uttryck utan mer som beskrivs i kommentaren ovan tyst via tankar och även via kroppsspråk!!! Vågar man bara förlita sig på det så kan man mycket väl uppnå ett slags flow. Det är häftigt! Kommunikation med djur är också ett bar exempel på tankens kraft – de känner alltid på sig vad man tänker eller står i begrepp att göra!

    Att rida en häst eller föra en hund handlar i högsta grad om ledarskap. Min egen hund är döv sedan födseln men enormt följsam, uppmärksam och ”lyhörd”. Många upplever henne som en mycket lydig och VÄLUPPFOSTRAD(!) schäfer – men jag har inte uppfostrat henne eller tränat henne alls egentligen, bl a eftersom det var svårt med traditionell träning då hon inte hör – det fungerar ändå och hon är ofta lös – hon vet var gränserna går. Hon bara vet hur hon förväntas bete sig! Även då hon är lös ute.

    När hon var mindre och vi ännu inte förstått att hon var döv gick min son på hundkurs med henne mest för att han som då var 8 år skulle lära sig att hantera en hund. Dom två var ett prakt-ekipage: min son gick runt i sin egen lilla värld med en handen i byxfickan och hunden lika lugnt lufsade bredvid. Det bara funkade! Jag kan säga att vid en tidpunkten hade jag betydligt svårare att få henne att gå fot – trots min betydligt större erfarenhet. Jag var inte lika tillitsfull! För mycket kontroll och aktiv styrning funkade sämre!

    Jag har haft flera brukshundar tidigare men min nuvarande är den som ”fungerar” bäst. En riktig knähund . men den absolut följsammaste hund jag haft – kanske för att jag inte KUNNAT domderar, ge kommando eller tillrättavisar henne hela tiden? Jag tror att självbevarelsedriften också spelar viss roll. Jag har helt enkelt varit tvungen att förlita mig till hennes egna instinkter. Hon VET sin roll! Och jag har lärt mig mycket!

  2. lecknepartners Says:

    Hej, intressant att få ta del av fler erfarenheter.

    Det sista (och i mittten) du säger menar jag är oerhört viktigt – att lita på – att ha tillit till den andres förmåga och med tankens kraft skapa förutsättningar för flow.

    Att veta sin roll är rörligt när det gäller människor i grupper på en arbetsplats. Du känner säkert till rollsökning, samhörighets och tillhöra fasen i FIRO modellen.

  3. Viktoria Says:

    Intressant inlägg! Särskilt då jag finner båda ämnena intressanta. Ledarskap och ridsport.

    Jag kan i mångt och mycket hålla med dig i ditt resonemang. Fast med några men…

    Som ridinstruktör som jobbar med barn och hästar så måste man lära ut vissa grundkunskaper och där det finns få kompromisser. Säkerheten för elever, hästar och instruktör är a och o. Det innebär att ett visst mått av väldigt tydliga instruktioner som måste följas precist är nödvändiga. Där måste instruktören styra ganska direkt och den typen av instruktioner ger ganska lite utrymme för eget utforskande av situationen och hur uppgiften ska lösas. Åtminstone i början då allt är nytt för ryttaren.

    Med det sagt så….

    När eleverna kommer till ridskolan så är det så bubblande av glädje att äntligen få börja rida att de nästan inte vet hur de ska bete sig. Som instruktör kan man inte ha ett mer gynnsamt läge. Det är just därför en ganska tuff uppgift att inte ta död på den glädjen och lusten. För det är allt för lätt, tyvärr.

    Just med tanke på det fantastiska utgångsläge man har så är det som du skriver viktigt att bygga sitt ledarskap på ambitionen att hitta visioner och vägar som bygger upp elevernas känsla för hur de vill att ridningen ska vara. Hur deras drömritt ser ur. Det gäller att hitta var och ens lilla bubbla av lycka. Barn har ofta inga som helst problem att se den bilden framför sig. Det är tyvärr rätt ofta vi vuxna som snabbt släcker ner den med en massa ”måsten” och pekpinnar.

    Ridningen handlar minst lika mycket om tiden man spenderar i stallet med hästen som den tid man spenderar på hästen. På backen bygger man grunden för mycket av det förhållningssätt eleverna har till sin ridning.

    Föräldrar lämnar ofta sina barn i stallet vid 17-tiden för att sedan komma och hämta dem efter 20:30. Vi ridinstruktörer spenderar ibland flera dagar i veckan med vissa barn och då har vi också ett otroligt stort ansvar. Det gäller att förvalta det väl och se till att alla dessa kids för en fantastisk upplevelse och en bra grund att stå på inför framtiden.

    Ibland då jag möte trötta människor i arbetslivet så kan jag fundera på när deras låga slocknade. Hur slocknade den? Vem var orsak till det? Jag hoppas så innerligt att jag inte släckt någons låga. Risken finns men jag hoppas att jag byggt på och hållit fler lågor vid liv än de jag släckt.

    Det här blev lite rörigt och lite utsvävande men jag hoppas att meddelandet ändå gick fram 🙂

  4. lecknepartners Says:

    Tackar.

    Jag vill bygga vidare på frågan om hur föräldrarnas låga slocknade.

    Och kanske en del två om ridningen på nivån ovanför barn som nybörjare.
    /Olle

  5. Sven Says:

    Viktoria, gillar verkligen det du säger om att hitta var och ens ”lilla bubbla av lycka”. 🙂

  6. Tisdag 9/11 « Anna-Klara Swahn Says:

    […] Vad är ett coachande ledarskap? Tips och råd om coachande ledarskap 5 gör-det-själv-tips för ditt coachande ledarskap Flyt på hästryggen till nytta för chefer? […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: